Omvärldsbevakning, definition.

Omvärldsbevakning eller omvärldsspaning är en organiserad aktivitet genom vilka företag och andra organisationer inhämtar information om omvärlden.

Syftet med omvärldsbevakning varierar från företag till företag, från organisation till organisation, och kan handla om att stödja beslutsfattande, sälj- och marknadsarbete eller att hantera konkurrenter, politisk risk samt PR-behov.

Utifrån behovet kartläggs den omvärld som ska bevakas. En organisations omvärld kan delas in i tre olika dimensioner: 1. Aktörer som konkurrenter & kunder, 2. en reglerande omvärld,  samt 3. uppfattningar & opinioner. (Läs mer om begreppet omvärld här >>)

Efter kartläggningen av omvärlden identifieras relevanta källor som ska bevakas. Det kan handla om media, men en ändamålsenlig omvärldsbevakning täcker mycket mer än media och inbegriper till exempel även webbresurser, databaser, forskning samt konferenser och möten. Notera att man ofta felaktigt jämställer omvärldsbevakning och mediebevakning i Sverige, när omvärldsbevakning omfattar mer än enbart media.

Den infångade informationen bearbetas sedan genom exempelvis källkritik, kategorisering och borttagande av dubbletter.

Nästa steg är att analysera den bearbetade informationen utifrån det identifierade bevakningsbehovet. Analysnivån kan variera – från översiktliga sammanfattningar till mer djupgående analyser – det centrala är att analysen motsvarar organisationens omvärldsbevakningsbehov.

Slutligen ska den analyserade omvärldsbevakningen levereras på det sätt som stödjer organisationens beslutsfattare och analytiker på bästa sätt. Det kan handla om kortfattade rapporter, sk intelligence briefs eller automatiska flöden (RSS), men även genom personliga dragningar av en omvärldsanalytiker inför en ledningsgrupp.

Ovanstående process för omvärldsbevakning bygger på den sk underrättelsecykeln (eng. intelligence cycle), som illustreras nedan: