Underrättelsecykeln, definition.

Såväl civil omvärldsbevakning som polisiärt och militärt underrättelsearbete arbetar utifrån den sk underrättelsecykeln (omvärldsbevakningscykeln, eng. intelligence cycle).
Det amerikanska försvarsdepartementet definierar underrättelsecykeln som  den process genom vilken information omvandlas till underrättelser (eng. intelligence) och görs tillgänglig. Det finns sex faser i underrättelsecykeln:

1. Planering och ledning: Identifiering av underrättelsebehov och upprättande bevakningsarkitektur.
2. Informationsinsamling (informationsinhämtning)
3. Bearbetning och exploatering av den inhämtade informationen.
4. Analys och produktion: Omvandling av bearbetad information till underrättelser genom integrering, analys, utvärdering och tolkning av den bearbetade informationen.
5. Spridning och leverans av underrättelser till mottagare i lämplig form.
6. Utvärdering och feedback: Kontinuerlig utvärdering av underrättelsearbetet under varje fas av underrättelsecykeln för konstant förbättring.

Den militära och polisiära användningen av underrättelsecykeln har sedan anpassats till civil verksamhet och delas upp i följande faser:

1. Behov: Syftet med omvärldsbevakning varierar från företag till företag, från organisation till organisation, och kan handla om att stödja strategiska beslut, marknadsbearbetning, säljarebete eller att hantering av konkurrenter, politisk risk samt PR-behov. Utifrån behovet kartläggs den omvärld som ska bevakas. En organisations omvärld omfattar exempelvis aktörer, regler och opinioner.
2. Insamling: Efter kartläggningen av omvärlden identifieras de källor som motsvarar behovet som exempelvis media, social media, andra webbresurser, databaser, forskning samt konferenser och möten.
3. Bearbetning: För att information ska kunna omvandlas till underrättelser måste den bearbetas och kategoriseras.
4. Analys: Nästa steg är att analysera den bearbetade informationen. Analysnivån kan variera – från översiktliga sammanfattningar till mer djupgående analyser – det centrala är att analysen motsvarar organisationens omvärldsbevakningsbehov.
5. Leverans: Slutligen ska underrättelserna levereras på det sätt som stödjer beslutsfattare och analytiker på bästa sätt. Det kan handla om kortfattade rapporter, sk intelligence briefs, eller om informationsflöden (till ex. RSS), men även genom personliga dragningar av en omvärldsanalytiker inför en ledningsgrupp.

Centralt för underrättelsecykeln är att se det cykliska förloppet, och hela tiden anpassa de olika faserna över tid, exempelvis genom feedback och diskussion utveckla behov, insamling, bearbetning, analys och leverans, så att omvärldsbevakningen fångar in den omvärld som kontinuerligt förändras.

Underrätelsecykeln illustreras nedan: